Del 2: Tips och knep
To do-listan
En to-do lista är ett vanligt knep för att öka din produktivitet men många använder den på fel sätt. Det vanligaste misstaget vi gör är att skriva upp väldigt enkla uppgifter på listan som att sätta på datorn eller hämta en kopp kaffe. Ännu värre är att skriva upp saker du egentligen redan gjort. Då får du njuta av tillfredsställelsen att stryka de uppgifterna från listan men utan att ha varit särskilt produktiv.
För att få ut det mesta av en to-do-lista kan du istället tänka på dina mål för dagen. Dela upp dina mål i två kategorier. Ett stretch-mål är ett långsiktigt mål som kommer kräva en hel del arbete. Men det kan delas in i små, enklare delmål. På din to-do-lista ska du skriva det stora stretch-målet överst och sedan lista små mål som hjälper dig dit. Då blir det stora målet inte så skrämmande eftersom du vet precis vad du ska göra för att nå det.
För att undvika att dina små mål blir en lång lista på meningslösa uppgifter som att sätta på datorn kan du använda dig av SMART-tekniken som utvecklades på företaget General Electrics. På engelska står SMART för Specific, Measurable, Achievable, Realistic och Timeframe. Det betyder att varje mål ska vara specifikt och du ska kunna mäta eller se resultatet av målet på något sätt. Det ska dessutom vara realistiskt att utföra med en tidsbegränsning. Till exempel kan du säga att ditt delmål ska vara klart innan lunch. Tänk på vad som krävs för att få det gjort, kanske måste du stänga av mobilen, eller avboka ett möte, och om det är realistiskt just idag.
2-minuters-regeln
Ett bra knep om du ofta skjuter upp på saker är att använda 2-minuters-regeln. Den funkar dessutom bra i kombination med to-do-listan. Om en uppgift tar mindre än två minuter att genomföra ska du göra den direkt. Tar det längre tid kan du skriva upp den på to-do-listan där den hör hemma.
Lyssna på brus!
Om du har svårt att koncentrera dig kan brus-ljud hjälpa. Vitt brus är ett ljud som består av alla frekvenser av ljud i en slumpmässig signal. Det finns även brunt och skärt brus där vissa frekvenser är något förstärkta. Det kan liknas ljudet av en fors eller ett vattenfall och kan till en början upplevas störande. Därför har vitt brus använts i experiment för att få försökspersoner att förlora uppmärksamheten på en uppgift. Experimentet blev dock ett misslyckande då det visade sig att till exempel barn med koncentrationssvårigheter kunde koncentrera sig bättre när de lyssnade på vitt brus.
Det finns både appar och webbplatser som du kan använda för att lyssna på vitt, brunt eller skärt brus. Det finns även appar som erbjuder brus-ljud för att hjälpa dig somna.
Här kan du testa att lyssna på olika sorters brus-ljud.
Läs vidare i serien om produktivitet.
Del 1: Så skapar du ett vinnande team