Är kolloidalt silver ett mirakelmedicin.
Kolloidalt silver är mikroskopiska silverpartiklar upplöst i destillerat vatten. Silver i denna form frigör giftiga silverjoner som är bakteriedödande. På grund av detta har kolloidalt silver i århundranden använts inom medicinen fram till uppkomsten av antibiotika på 40-talet. På senare tid har kolloidalt silver upplevt en renässans bland alternativmedicinens anhängare. Men experterna varnar.
Kolloidalt silver förbjuds
Sedan 2010 är det förbjudet inom Europeiska unionen att sälja kolloidalt silver som läkemedel eller hälsotillskott; det får endast säljas som en vattenreningsprodukt. Trots förbudet – och varningar från experter om dess hälsofarliga effekter – är invärtes bruk av kolloidalt silver för medicinska skäl mycket populärt. Förespråkarna av kolloidalt silver som läkemedel menar att tungmetallen kan behandla och bota alla möjliga sjukdomar och åkommor, utan biverkningar, på ett mer effektivt sätt än godkända läkemedel.
”Naturens eget antibiotikum”
HIV/aids, borrelia, infektioner, cancer och magsjuka. Listan med sjukdomar och åkommor som kolloidalt silver påstås kunna bota är lång, enligt användarna i alla fall.
Användarnas egna berättelser och anekdoter om kolloidalt silver går att läsa i nyhetstidningar, bloggar och olika Facebook-grupper, och målar ofta upp en solskenshistoria. Vissa kallar det till och med för ”naturens eget antibiotikum”.
I en intervju med finska Yle berättar mamman Linda Holm att hon dricker silvervatten vid första symptom av magsjuka och upplever att hon blir frisk snabbare. Vidare berättar Linda att hon hellre behandlar sina barn med silvervatten om de blir ordinerade antibiotika mot öroninflammation.
Hälsorådgivaren och fyrabarnsmamman Mia Hagenmalm skriver på sin blogg att kolloidalt silver omedelbart hjälpte hennes dotter och barnbarn mot, enligt henne själv, multiresistenta bakterier när antibiotika slutade fungera.
Positiva berättelser som dessa, kombinerat med avsaknaden av berättelser om biverkningar, har övertygat den växande skaran användare att kolloidalt silver är silverkulan mot dödliga sjukdomar.
Experterna varnar för kolloidalt silver
Varken amerikanska eller europeiska läkemedelsmyndigheter har kunnat konstatera huruvida kolloidalt silver har några positiva hälsoeffekter. Belägg saknas. Däremot finns flera forskningsstudier som visar på allvarliga biverkningar som en följd av konsumtion av kolloidalt silver.
Den kanske mest uppseendeväckande biverkningen är argyria. Efter en lång tids intag av kolloidalt silver får huden, ögonen och inre organ en gråblå ton på grund av ansamling av silverpartiklar i vävnad och organ.
I en intervju med finska Yle säger Kirsi Vähäkangas, professor i toxikologi vid Östra Finlands universitet, att kolloidalt silver är mycket giftigt och kan orsaka skador på inre organ.
– Silver tas upp ur matsmältningskanalen och ansamlas i inre organ, i njurar och i hjärnan. I djurförsök med högre doser silver har lever- och njurskador konstaterats.
Svenska toxikologen Hanna Karlsson vid Karolinska Institutet bekräftar även hon till Yle att intag av mikroskopiska silverpartiklar kan orsaka skador på inre organ. Hanna och hennes kollegor har visat att silver skadar lungcellernas DNA och avråder folk att konsumera kolloidalt silver.
Silver ger upphov till resistenta bakterier
Trots ett förbud mot försäljning av kolloidalt silver som läkemedel används silver för dess bakteriedödande egenskaper i ett flertal produkter såsom kläder, sårförband, kylskåp och hygienprodukter.
En avhandling från Uppsala universitet visar dock att regelbunden användning av silver kan ge upphov till silver- och antibiotikaresistenta bakterier. Silvret i sårförband som används vid såromläggningar förlorar den bakteriedödande effekten mot flera sår- och sjukdomsframkallande bakteriearter. Detta är mycket oroväckande i och med den redan växande faran för antibiotikaresistenta bakterier, menar Susanne Sütterlin, specialistläkare och författare till avhandlingen.
– Att undvika produkter med silvertillsatser kan vara en första åtgärd för att förhindra uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier, och därmed öka chansen att vi kan bevara fungerande läkemedel för våra barnbarn, säger Susanne i ett pressmeddelande på Uppsala universitets hemsida.
