Johanna Holmgren, Redaktör
Senast uppdaterad 22 september 2016
Människor som lider av fetma.

Bättre kost, träning och viktminskningspreparat fungerar lika bra hos alla människor oavsett genetiska faktorer.

– Det visar att livsstilen sannolikt har större betydelse för fetma än ärligheten, säger professor Paul Franks vid Lunds universitet, en av de ansvariga bakom studien.

Fetma innebär ett kroppsmasseindex (BMI) över 30 och är ett stort folkhälsoproblem. Antalet drabbade ökar och idag sägs det att 2,1 miljarder människor världen över är antingen överviktiga eller feta.

Orsaken till att vi bli allt tyngre beror på såväl arv som miljö, det vill säga förändringar i vår livsstil. En av våra gener, FTO, förklarar varför vissa har större anlag för att utveckla fetma än andra. I vilken utsträckning ärftligheten spelar roll för förmågan att gå ned i vikt är däremot oklar.

I denna studie har forskare därför undersökt om variationerna i FTO-genen har någon betydelse för hur mycket deltagarna går ner i vikt med hjälp av kost, fysisk aktivitet eller läkemedel.

Så gick studien till

Forskarna jämförde data från åtta tidigare utförda interventionsstudier med sammanlagt 10 000 deltagare från Nord- och Sydamerika samt Europa. Där studerade de sambandet mellan bärare av en FTO-gen och hur mycket de minskat i vikt jämfört med personer utan de aktuella riskvarianten.

Överviktig kvinna.

De som bar på genen var från början i genomsnitt ett kilo tyngre än de utan.

Resultaten visade att det inte fanns något samband mellan riskvarianten och förmågan att gå ner i vikt. Forskarna såg att kost, träning och läkemedel samt deltagarnas längd, etnicitet, kön, ålder och BMI-värde hade lika stor betydelse för BMI, viktförändring och midjemått hos bärarna av genen som hos icke-bärarna.

– Studien är viktig eftersom FTO-genen är en av få gener som verkar påverka relationen mellan fysisk aktivitet och kroppsvikt. Flera större befolkningsstudier har tidigare visat att personer som bär på riskvarianten inte ha samma nytta av fysisk aktivitet i vardagen som personer utan riskvarianten i den allmänna befolkningen, säger Paul Franks som lett en av de största kliniska studierna som ingår i den nya metaanalysen, säger Paul Franks.

Johanna Holmgren
Redaktör
Johanna Holmgren är utbildad journalist (Kaggeholms Folkhögskola 2016) med ytterligare utbildning från Berghs School of Communication.
Publicerad 22 september 2016