I genomsnitt rapporteras 16 fall av papegojsjuka per år till Folkhälsomyndigheten. Att 15 fall har smittats sedan i november förra året anses därför vara ovanligt många under så kort tid.
De är vanligast att man smittas under vintermånaderna då fler sköter om sina matbord till hungriga fåglar.
Papegojsjuka överförs mellan fåglar och människor och orsakas av en viss klamydiabakterie, Chlamydia psittaci. De flesta som smittas får en lindrig sjukdom som liknar influensa, men allvarliga fall av lunginflammation kan även förekomma. Infektionen behandlas med antibiotika.
Sjukdomen upptäcktes först hos människor som hade haft kontakt med smittade fåglar av arten papegoja, därav namnet papegojsjuka. Smittämnet förekommer främst i fåglarnas avföring och kan spridas till människa via damm från intorkad avföring i luften.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att undvika smitta
- För att minska risken att smittas av papegojsjuka, och även av andra smittämnen som bärs av fåglar (exempelvis salmonella) bör man undvika nära kontakt med fågelavföring och sjuka fåglar.
- Om man måste rengöra ett fågelbord bör det göras utomhus och blötas ned med exempelvis såpvatten för att undvika att torkad fågelavföring dammar. Det är viktigt att tvätta händerna noga efteråt.
- Man ska inte använda högtryckstvätt när man vill spola bort avföring eftersom det kan öka mängden smittämne i luften.
- För att minska behovet av att hålla rent och därmed risken att smittas kan man använda fågelbord/fågelmatare konstruerade så att fågelavföring inte hamnar på bordet eller i fodret. Dessa fågelmatare minskar även risken att infektioner sprids mellan fåglarna.
