Lise-Lotte Risö Bergerlind, medicinsk rådgivare och enhetschef vid Kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen
Läkemedelsverkets syfte med de nya behandlingsrekommendationerna är att bidra till en gemensam läkemedelsanvändning, vilket är en del av Läkemedelsverkets övergripande uppdrag för att hjälpa och förbättra den svenska folkhälsan.
För vad dag som går blir vi allt fler som råkar ut för psykisk ohälsa, det kan vara på grund av höga prestationskrav på jobbet, stressiga och stökiga hemmaförhållanden eller helt enkelt okända diagnoser som inte blivit uppmärksammade hos läkare.
Detta arbete har skett i samverkan med Socialstyrelsen, vars nationella riktlinjer inom motsvarande områden också publicerades idag.
Behandling för av barn och unga
- Information om barnets sjukdom med individuella råd om vad familjen kan göra själva är alltid det första steget i behandlingen. Informationen ska riktas till både barnet/ungdomen och vårdnadshavare. Effekten ska alltid utvärderas inom ett par veckor och en plan för aktiv uppföljning skapas.
- Läkemedelsbehandling ska ibland användas. Den är effektiv med god balans mellan nytta och biverkningar när den används vid rätt diagnos, svårighetsgrad och skede i behandlingen.
– Målet är fullt tillfrisknande, och om behandlingen inte hjälper ska man förstås ta reda på orsaken och åtgärda. Barn och ungdomar behöver aktiv uppföljning under hela behandlingen, säger Sam Nordfeldt, utredare vid Läkemedelsverket.
Behandling för vuxna med depression
- Både antidepressiva läkemedel och psykoterapi har påvisad effekt.
- Om depressiva symtom återkommer återinsätts tidigare framgångsrik behandling under ytterligare ett par månader.
– Alla patienter med depression ska bemötas med förståelse och empati samt ges möjlighet att tala om sin livssituation, sina känslor och upplevelser. Information och psykologiskt stöd är viktigt och om möjligt bör närstående engageras, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, medicinsk rådgivare och enhetschef vid Kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, som deltagit i arbetet med att ta fram rekommendationerna.
Behandling för vuxna med ångest
- Kognitiv beteendeterapi (KBT) bör erbjudas som ett förstahandsalternativ.
- Bensodiazepiner rekommenderas inte och bör enbart övervägas i undantagsfall.
Det finns idag effektiv behandling för samtliga specifika ångest- respektive tvångssyndrom. Det kan dock vara svårt att avgöra när en ångestupplevelse ska anses motivera behandling.
– Ångestsjukdomar är underdiagnostiserade och mer än 70 procent av patienterna handläggs inom primärvården som således har en viktig uppgift i att upptäcka, diagnostisera och behandla, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.
