Idag finns det redan fyra godkända läkemedel för alkoholberoende. Det mest kända, Antabus, orsakar illamående om man samtidigt dricker alkohol, men påverkar ändå inte suget efter alkohol. De resterande tre preparaten minskar suget, men fungerar inte lika bra för alla.
När patenten har gått ut är det ovanligt att läkemedelsindustrin finansierar studier
Enligt forskare som varit med och tagit fram denna färska studie behövs fler alternativ så att läkare kan pröva sig fram mellan de olika läkemedlen. På samma sätt som man gör vid högt blodtryck.
– Även att kombinera olika läkemedel är en intressant möjlighet, eftersom man då kan påverka flera av hjärnans system, säger Andrea de Bejczy, forskare vid Sahlgrenska akademin, som skrivit avhandlingen.
I studier med testpatienter har hon undersökt effekten av tre läkemedelskandidater jämfört med placebo och två av dessa visade sig kunna sänka alkoholintaget hos alkoholberoende personer.
Det gäller substansen mirtazapin, som idag ingår i ett godkänt läkemedel mot depression, samt vareniklin, som är den verksamma substansen i läkemedel som är godkänt för rökavvänjning.
Det tredje läkemedlet som påverkar glycinnivåerna i hjärnan, var i denna studie inte bättre på att dämpa alkoholkonsumtionen än placebokontrollerna.
– Men vi kunde se att alla i studien avhöll sig längre från alkohol än väntat, och resultaten från djurstudier är så lovande att vi gärna skulle vilja fortsätta forska om substanser som påverkar samma system i hjärnan, säger Andrea de Bejczt och fortsätter:
– Vi tror också att vi måste förbättra metoden för hur vi mäter alkoholkonsumtion i forskningsstudier.
I tidigare alkoholstudier används oftast en metod där forskningspersonen själv ska komma ihåg sin alkoholkonsumtion, vilket har visat sig vara svårt.
Denna avhandling visar att ett objektivt mått med hög säkerhet, som exempelvis PEth, ger en mer korrekt uppskattning av alkoholkonsumtionen och att ett sådant mått därför bör användas i forskningen.
Mer forskning behövs
– Läkemedelsprövningar kostar väldigt mycket pengar och det är svårt för akademiska forskningsgrupper att få anslag för en sådan satsning. När patenten har gått ut är det ovanligt att läkemedelsindustrin finansierar studier, säger Andrea de Bejczy.
