Enligt siffror från Ungdomsbarometern 2015, är enbart en fjärdedel av högstadie– och gymnasieeleverna nöjda med sin sexualundervisning, medan drygt hälften anser att den är dålig eller mycket dålig.
– Unga tycker att de får god kunskap kring graviditet och preventivmedel, men inte när det gäller diskussioner kring genus, HBTQ-frågor, sexuell läggning, samtal kring relationer, trakasserier med mera. Där brister skolan idag, säger Hans Olsson.
Vad kan det bero på?
– Det kan handla om att lärare inte är bekväma med att prata om sådana frågor. Det handlar ju om att leda ett samtal mer än att ha en traditionell lektion och jag tror att många lärare tycker det är enklare att utgå från fakta när de undervisar.
Klyftan ökar skolor emellan
Hans Olsson hävdar att sexualundervisningen absolut är bättre idag än vad den var för 20 år sedan. Men att skillnaderna har blivit allt större mellan de skolor som är bra eller vill bli bättre, jämfört med de skolor som ”bara har den mest grundläggande undervisningen”.
– Jag tror att vi behöver, utifrån ett skolperspektiv, integrera i undervisningen mer. Läraren måste även lära sig de strukturer och normer om sexualitet som finns i samhället.
Vad finns det för lösning?
– Sexualundervisning måste finnas med i lärarutbildningen. De enda som har det idag är de som utbildar sig till mellanstadielärare. Man kan även ifrågasätta lärarutbildningens undervisning i sig. Den är ganska bra vid utlärning om genus, men mindre bra på att koppla det till sexualitet.
Ett exempel är att undervisning kring HBTQ-frågor främst tycks handla om kränkande behandling– och diskrimineringsfrågor och inte om sexualitet och den sexuella njutningen om man är homosexuell, bisexuell, transsexuell eller queer.
Pryd– eller horastämpeln
På svenska högstadieskolor existerar fortfarande ett könsmönster som tyder på att tjejer, än idag, har lättare att bli diskriminerade.
– En tjej balanserar mycket mer mellan att uppfattas som pryd eller hora. Ett moment 22 som killar inte behöver jobba med på samma sätt.
Even och Isak från tv-serien SKAM.
Hans Olsson bekräftar å andra sidan, att undervisning kring könsnormer blivit bättre, men att strukturerna är sega. Från att inte ha tagit upp könsnormer eller HBTQ-frågor alls, diskuteras det ändå.
– Där har den norska tv-serien SKAM lyckats ge en tydlig bild över hur det ser ut i skolor idag, även de i Sverige.
Orgasmgapet
Vad inom sexualundervisningen fortsätter att förvåna dig när du pratar med tonåringar och unga vuxna?
– Lust och njutningsdelen. Hur okunniga och omedvetna många är om exempelvis klitoris och kvinnors njutning. Och att folk fortfarande är så samlagsinriktade, och framför allt tänker på samlag när man säger sex, och då slidsamlag mellan man och kvinna.
Hans Olsson refererar till ”Orgasmgapet”, ett omtalat fenomen som fått sitt namn efter att forskare, nationellt och internationellt, bekräftat hur pass mer sällan tjejer upplever orgasm till skillnad från killar.
I en färsk studie från USA som inkluderat 52 600 deltagare med olika kön och sexuell läggning, visar även dessa resultat, att tjejer, oavsett sexuell läggning, upplever färre orgasmer än killar.
Dessvärre inkluderades inte transpersoner i denna studie.
Tjejers sexuella behov romantiseras
Orsaken till varför tjejer får färre orgasmer än killar, kan bero på att samhället byggt upp en tro om att tjejen vill uppleva en romantisk och kärleksfull sexakt, vilket kan leda till att hon känner sig hämmad, då hon inte får utöva sina sexuella fantasier.
Om det är så att sexet kärleksbeläggs kan det vara svårt att hitta den kroppsliga njutningen. Det är helt enkelt inte lika tillåtet att uttrycka njutning för njutningens skull, enligt Hans Olsson.
– Det finns fortfarande föreställningar om vad en tjej gillar och bör gilla samt vad hon inte bör gilla. Till exempel att det inte finns några tjejer som gillar analsex. Ett påstående som inte alls stämmer.
En annan viktig orsak är just samlagsfokuseringen och samlaget som vägen till njutning. Och så glöms till exempel stimulans av klitoris bort.
Demografiska skillnader
Sverige påstås ändå vara ett land som är duktiga på att undervisa kring frågor om genus, HBTQ och samtycke i jämförelse med andra länder som Storbritannien och Österrike samt många länder i exempelvis Östeuropa och Afrika.
Men som Hans Olsson bekräftat finns fortfarande en bristande sexualundervisning i den svenska skolan som kräver förändring så att tjejer, bisexuella, homosexuella, transsexuella, queerpersoner kan känna sig mer bekväma och accepterade i sina könsroller.
