Stroke orsakas av en blödning eller blodpropp i hjärnan. Vid en stroke går många miljoner nervceller förlorade på grund av tillfällig syrebrist vilket kan ge permanenta men för patienten som talsvårigheter och försämrad rörelseförmåga. Idag behandlas stroke akut genom att lösa upp blodproppen, därefter är behandlingen för strokepatienter begränsad till rehabilitering.
Vi tror att de positiva effekterna kan vara ännu större hos strokepatienter än möss.
Vid Sahlgrenska akademin har molekylen C3a undersökts för att främja återhämtning efter stroke. Molekylen produceras naturligt i kroppen och hjälper oss mot en del farliga bakterier. Enligt studien kan C3a även stimulera bildandet av nya kopplingar mellan nervceller.
– Vi tror det är viktigt för återhämtning att öka förmågan hos de överlevande cellerna att ta över funktioner från de celler som gått bort vid en stroke. Förmodligen är det lika viktigt, om inte viktigare, än att skapa nya celler som då också skulle behöva integrera sig bland de andra nervcellerna. Hjärnans formbarhet förlitar sig både på antalet nervceller men också antalet förgreningar och kopplingar mellan nervceller. Vi visar i denna studie att det finns ett samband mellan antalet nervkopplingar i området runt infarkten och återhämtning av rörelseförmågan efter stroke, förklarar Marcela Pekna, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, och en av författarna bakom studien.
Stroke – i möss och människor
Av totalt 28 möss med framkallad stroke i studien fick hälften placebo och hälften C3a-molekylen som näsdroppar. Resultaten visar att de C3a behandlade mössen återhämtade sig mycket snabbare och förblev bättre även fyra veckor efter avslutad behandling. Men det är sedan tidigare känt att möss har en bättre förmåga att återhämta sig från en stroke än människor, även utan behandling.
Är det därför sannolikt att behandlingen kommer ha mindre effekt hos människor?
– Näsdroppar är en något stressande behandling för möss. Det innebär nämligen att vi plockar upp mössen i handen och håller i dem medan vi ger behandlingen, detta förstår inte mössen och kan bli oroliga. Den stress-effekten motverkar förmodligen de positiva resultaten av behandlingen. Näsdroppar innebär ju inte alls ett stressmoment för människor och därför tror vi att de positiva effekterna kan vara ännu större hos strokepatienter än möss, säger Marcela Pekna.
Då behandlingen med C3a i studien påbörjades först en vecka efter stroke skulle i princip alla strokepatienter kunna dra nytta från en sådan behandling, även de som kommer till sjukhuset med viss fördröjning. Ett hinder står nu i vägen för att ta behandlingen vidare i studier på människor. C3a är nämligen en relativt stor molekyl och mycket dyr att tillverka.
Finns det möjlighet att framställa en syntetisk molekyl som härmar effekten av C3a men som är billigare att producera?
– Ja, vi jobbar redan på det, avslutar Marcela Pekna.