Folkhälsomyndighetens nya beräkningsmodell om framtidens ekonomiska problematik vad gäller antibiotikaresistens är den första i sitt slag och har redan fått intresse världen över.
Sjukvårdens direkta resistenskostnader för patientvård och smittspårning landar på minst fem miljarden kronor fram till år 2024. Men det är bara om Sverige lyckas behålla den långsamma ökningstakt av resistenta bakterier som vi har idag.
Länder (fv) Sverige, Italien, Storbritannien, Tyskland, Ungern.
– Det är otroligt viktigt att hälso- och sjukvården agerar för en långsiktigt hållbar situation. Genom att fortsätta arbeta förebyggande mot resistenta bakterier i Sverige kan vi undvika mycket stora kostnader i framtiden, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
De har även undersökt vad det skulle kosta om resistensutvecklingen förvärras så att Sverige år 2024 hamnar på samma nivåer av resistenta bakterier som är ett faktum i andra länder, bland annat Tyskland och Italien.
Blir läget som i Italien kommer kostnaderna femfaldigas till 28 miljarder kronor.
– I slutändan är det ändå patienterna som drabbas av de största konsekvenserna när antibiotika inte fungerar, i form av extra lidande, ökad sjuklighet och dödlighet, säger Malin Grape i pressmeddelandet.
