I den fuktiga djungeln i Västafrika på Bioko ön lever apan ett rikt liv med gott om föda. Schimpansapan svingar sig mellan träden och håller sig gärna inom specifika områden istället för att vandra vidare till nya territorier.
Den här schimpansapan bär på ett virus som heter SIVsmm (simian immondoeficiency virus) och sägs gjort det i 32 000 år eller längre. Varför viruset inte spridit sig är för att apan varit isolerad från fastlandet på grund av vattennivåerna som ändrades för 11 000 år sedan.
På andra sidan djungeln finns en annan grupp av schimpanser som bär på viruset SIVcpz. Så plötsligt en dag bestämmer sig en av dessa apor att gå på upptäcktsfärd. Under sin vandring stöter han på den andra schimpansstammen.
Ett bråk uppstår mellan aporna
När dessa apor attackerar varandra gör de oftast de på ett vårdslöst sätt genom att rivas, bitas och slita sina offer till döds. Att blod blandats genom sår och ögon är högst troligt. En av schimpanserna har nu överlevt och bär på ett nytt typ av virus då deras blod har mixats. 
Runt året 1930 dyker en jägare upp i närheten av Bioko ön och stöter på denna apa. Om den blev smittad av att ha ätit apan, försökt antasta apan alternativt slagits med apan är fortfarande oklart. Men kombinationen av de två aporna och denna jägare utformade för första gången viruset HIV.
Denna teori är en av många som lagts fram under tidens gång, men sägs vara den som stämmer allra bäst.
Historiens mest forskningskåta virus
Idag bär cirka 35 miljoner människor på viruset HIV. Spridningen tog fart när utvecklingen skapade bättre förutsättningar för viruset att sprida sig, som via flyg och bilvägar. Aldrig någonsin – i den medicinska historien – har forskare på så kort tid lärt sig så mycket om en ny sjukdom. Samarbetet över gränserna mellan olika vetenskaper har skapat ett fruktsamt klimat för vetenskapliga framsteg inom HIV– och annan forskning.
