Myt 1: Drick åtta glas vatten om dagen
Mats Rundgren vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Rekommendationen att dricka åtta glas vatten om dagen kan spåras så långt tillbaka som 1940-talet men har inget som helst vetenskapligt stöd. ”Många vill ha ett fast schema och sen garantier för att det fungerar men sanningen är att det varierar, vissa dagar ska man dricka flera liter, andra dagar räcker 1 till 1,5 liter. Jag har alltid vänt mig emot fasta rekommendationer” förklarar Mats Rundgren.
Vattenförgiftning
Livsmedelsverkets råd har tidigare varit 1,5 liter vatten om dagen men de har nu ändrat till 1 liter.
Det kan ha att göra med att vi idag dricker mer vatten än nödvändigt. Det är inte ovanligt att se folk på stan eller vid kontorsbordet konstant sippa från en flaska vatten. Men överkonsumtion av vatten kan vara direkt farligt och leder till vattenförgiftning.
Vanligtvis kissar vi ut överskott av vatten och därför klarar vuxna människor av ett visst överskott utan medicinsk risk eller fara. ”Men om man dricker för mycket vatten under en lång tid så man hela tiden har ett överskott kan det bli farligt i andra, ganska triviala situationer som feber eller smärttillstånd. En förkylning till exempel försvåras av ett alldeles för högt vattenintag.”
Det är inte ovanligt att se folk på stan eller vid kontorsbordet konstant sippa från en flaska vatten. Men överkonsumtion av vatten kan vara direkt farligt och leder till vattenförgiftning.
Myt 2: Vatten spolar ut ”gifter”
Så varför dricker vi så mycket vatten? En myt som florerar är att vatten kan spola ut ”gifter” ur kroppen. Men njurarna, som hanterar vattenöverskott och producerar urin, är inte det organ i kroppen som avgiftar blodet. Det är levern som står för det. Dessutom är det levern som gör ämnen vattenlösliga så att de kan lämna kroppen. Överdriven konsumtion av vatten kan inte förbättra eller snabba på den processen. När Mats började studera medicin på 70-talet och lärde sig om vattenförgiftning sa läraren att det bara var någonting för kuriosakabinetten och att han troligtvis aldrig skulle stöta på någon som har det. Men nu har akutmottagningar ett antal fall om året av vattenförgiftning. ”De som kommer in med vattenförgiftning är annars helt friska människor som inte borde drabbas av en sådan sak” menar Mats. ”Vi ser också att det ingår inför olika typer av yoga eller meditationskurser att rena kroppen och öka vattenintaget”.
Myt3: Kaffe är vattendrivande
En annan myt Mats har stött på är att man förlorar dubbelt så mycket vatten som man fått i sig när man dricker kaffe. ”Det finns det ingen vetenskaplig grund för. Vätskebalansmässigt skulle du kunna leva på kaffe och kanske bara få lätt vätskebrist”.
Men under hård fysisk aktivitet ska man få i sig mer vatten eller hur? Det låter ju logiskt. Ändå drabbas maratonlöpare idag av vattenförgiftning snarare än vätskebrist. ”Det uppmärksammades speciellt vid Boston maraton där några lyckades dricka för mycket, det trodde man inte var möjligt. Tidigare har vi sett värmekollaps vid kombinationen av vätskebrist och ökad temperatur. Problemet vid maratonlopp är att många inte är tränade för det. Elittränare lär känna sin kropp och vet hur mycket de kan dricka och hur mycket de ska dricka vid olika vätskestationer.
Man kan inte vätska upp sig i förväg, inför ett lopp. Den effekten är mycket marginell eftersom kroppen känner av vattenmängden i kroppen hela tiden.
Myt 4: Du kan fylla på med vatten inför fysisk aktivitet
”En annan myt jag har hört är att man tror att man kan vätska upp sig i förväg, inför ett lopp. Den effekten är mycket marginell eftersom kroppen känner av vattenmängden i kroppen hela tiden så man kan inte ladda upp med vatten för det kissar man ut.”
Hjärnan känner av vätskebalans
Det är en grupp celler i hjärnan, så kallade osmosensorer, som känner av saltkoncentrationen i kroppen och signalerar att vi är törstiga. Det finns även celler i andra delar av kroppen som känner av blodvolymen och skickar signaler genom nerver eller hormoner för att stimulera törst.
”Det finns en god säkerhetsmarginal så att törst triggas under normala omständigheter innan kroppen tar skada. Det första som händer när kroppen har fått i sig för lite vatten är att utsöndra ett hormon som minskar vattenförlust, alltså koncentrerar urinen. Det återställer inte bristen men beroende på vad eller när vi får i oss vatten nästa gång kan det räcka. Samma sensorer minskar i aktivitet när vi har fått i oss mycket vatten.”
Däremot finns det ingen motsatt känsla till törst. Det kan förklara varför det är lätt att dricka för mycket vatten. ”I djur fungerar den här mekanismen väl, det är svårt att få dem att dricka rent vatten när de inte är törstiga. Men om det är blandat med något de tycker om som till exempel sötat vatten så dricker de ändå. Det samma gäller människor att vi får i oss vatten av olika skäl, i alkohol, i kaffe eller läsk och då är det inte vattnet i drycken vi är ute efter.”
Vätskebalansmässigt skulle du kunna leva på kaffe och kanske bara få lätt vätskebrist.
Vätskebrist – en risk bland äldre
Men vätskebrist skördar sina offer också, speciellt när det blir värmebölja. Då är det äldre människor som är i riskzonen. ”Äldre människor har svårare att känna av törst och det är inte demensrelaterat utan det gäller även friska äldre människor.” I studier på lab kan man mäta törst-tröskeln hos olika människor genom att ge en koncentrerad saltlösning i blodet. Allt eftersom man ökar saltkoncentrationen experimentellt frågar man försökspersonen att rapportera när de känner törst. ”Äldre har en lite högre tröskel, de rapporterar att de är törstiga lite senare.”
Vad är det bästa rådet? Att dricka när man känner sig törstig?
”Det är inga medicinska problem att vänta tills man är törstig men känslan av törst kan undertryckas. Som sagt bland äldre och även vid sportsammanhang. Det bästa rådet är att man behöver kissa ungefär tre eller fyra gånger om dagen och kisset ska inte vara mörkt och koncentrerat, då dricker man tillräckligt. Det är det bästa och vettigaste rådet.
